tisdag 17 mars 2009

Remember The Alamo!

Igår blev det bilfärd söderut. Vi åkte mot San Antonio. En av Texas större städer och också platsen för The Alamo. Det var kul med en liten roadtrip. Eftersom Malin och Jonas inte varit i staden själva så blev det också en ny upplevelse för oss alla tre.
Ingen av oss blev besvikna heller. San Antonio var en vacker stad och sådär typiskt amerikansk. På ett sätt som jag själv föreställde mig amerikanska städer innan jag började resa hit.


Vi tog 35:an söderut. När jag är van vid Essingeleden framstår de amerikanska vägnätverken som ingenjörskonst. Här åker vi under tre olika vägar.


Väl framme efter lite över 14 mils körning bestämde sig Jonas för att visa att han var romantisk.


Lite av huvudsyftet med resan var att se detta beryktade "Alamo" där ett par hundra Texasrebeller stod upp mot ett par tusen mexikanska soldater. För att sedan slaktas helt. Missionshuset, som är symbolen för "The Alamo", är ett populärt turistmål. Och inte en bra bit utanför staden som vi trodde utan smack mitt i stan.

Kön ringlade sig lång in till missionshuset. På väg in hörde man ljudband som "REMEMBER THE ALAAAAMOOOOOO....". Vuxna män satt på bänkar och tjöt ut "WHY! WHY?!".
Nåja, det senare var inte riktigt sant. Men The Alamo var inte riktigt en höjdare om vi ska vara ärliga. Det fanns nämligen, bortsett från ett par musköter och långa namnslistor på de som kolade av, inte så mycket att titta på.

Så vi gick vidare!


En av byggnaderna på Alamo. I bakgrunden syns ett av flera vackra hus i San Antonio.


Brandtrappor och ett coolt höghus. Så amerikansk arkitektur som det kan bli.


Av någon konstig anledning började jag tänka på Ghostbusters när jag såg denna byggnaden.


Det finaste med San Antonio, vid sidan av fina byggnader i skön sommarvärme (enligt svensk standard) var riverwalken. Kanalen som går igenom San Antonios centrum var väldigt lugn och harmonisk.


Vi pausade för en mindre lunch vid riverwalken. Jag "njöt" av en söndergrillad chicken sandwich medan Malin mumsade i sig enchiladas.


En gångbro mitt i riverwalken.


De lugna och harmoniska stråken som vi vandrade nedför i början blev snabbt trånga turiststråk. Så efter en stunds flanerande så lämnade vi den lilla kanalen och begav oss uppåt.


Malin och Jonas tittar på konstiga byggnader i San Antonio.



Därefter blev det hemfärd, fast först via ett stopp i en stor outlet där jag köpte ett par solglajjor och sommarutstyrsel till Norah. På väg hem (och även på väg upp) så reagerar jag i allmänhet på ett par saker vid sidan av dåliga förare, strippklubbar och massiva kyrkor längs med motorvägen.
Och det är storleken på flaggorna.
Den ni ser ovan är långt ifrån den största vi sett men är ändå monstruöst stor. Det verkar vara en allmän tävling här om att vara mest patriotisk.

Kvällen avslutades med solning vid poolen i Malin och Jonas område (var 28 grader varmt ute) följt av säkerligen konstiga blickar från grannar då ett dopp i poolen gjordes (mina testiklar kröp in i min kropp) .

Det blev en lång dag. Men en riktigt trevlig sådan! Nu ska jag borsta tänderna och göra mig i ordning. För nu väntar museum nere i Austin!