måndag 29 december 2008

Ett mastodontinlägg om Julen

Det var länge sen jag skrev i den här bloggen. Väldigt länge sedan. Så påpassligt då att jag lättar på fingrarna när det är dags att göra ett mastodontinlägg för julen. Och samtidigt bli lite nostalgisk.
Det känns ibland märkligt hur mina känslor totalvridits för julen. Jag minns en jul, jag tror det var 1984 eller 1985, när vi hade en julklappshög hemma som bara växte och växte och..., ja, växte. Den var helt enorm till slut och fick vår stora gran att se pinsam ut i jämförelse. Vi var många och vi såg fram emot julen. Jag minns att jag kände på julklapparna, skakade på dem och i vissa fall till och med försökte pilla upp pappret för att se vad som fanns därinne.
Det är svårt att sätta ord på ivern, förväntan och känslan av hur det var att se något sådant visuellt, varje dag, och veta att på den 24:e, då får du se vad det är för något. Vilket antiklimax.

Så känns det inte längre. December har snarare blivit en månad av stress de senaste åren. Varje helg är uppbokad långt i förväg. Jag blir glad över presenter men det är inte som så att jag går runt och blir halvt galen av vad som finns i paketen.
Nu låter det som om att jag klagar men så är det inte, jag har bara haft en väldigt nostalgisk känsla över hur det var förr denna julen. Förmodligen för att det är den första jag firar med mitt egna barn.

Norahs första jul firades utanför Västerås hos syster med familj samt med min pappa och bror. Det var mysigt, men dock jobbigt för vissa. Pappa var sjuk och Norah drogs med en obehaglig kikhosta och förkylning som krävde en hel del uppmärksamhet. Men utöver det så var det rätt bra! Bilder har vi förstås, som vanligt kan ni klicka på dem för att göra dem större:


Juldagsmorgon. Norah visar att Pampers, och så småningom något världskänt underklädesmärke, inte behöver leta efter en ny modell. Seriös blick, uppknäppta kläder och tummarna innanför blöjan. Seriöst, det blir inte bättre än så här!


Nom Nom Nom Nom Nom Nom Nom Nom Nom Nom Nom


Jag sitter med Ian och Norah på julafton och kollar på Madagascar 2. Ian var så uppspelt på julafton att han knappt klarade av halva filmen... Glajjorna på Ian? Visst är dom snygga?



Typiskt nog försvann min bror Ricky när tomten dök upp... märkligt nog var Rickys kompis, hunden Felix, väldigt fäst vid tomten. Ian hälsar försiktigt på mannen från Nordpolen.


Min systerdotter Julia får ett stort paket från Solna (med Nalle Puh inuti). Hon var sjukt intresserad. Av pappret.


Ian levererar ett glas must till tomten innan han åkte vidare. Pappa och syster Julia tittar på. Dessvärre kom Ricky in genom dörren bara ögonblick efter att han åkt. Han var givetvis djupt besviken över att ha missat honom.

Presenterna då? Jo, jag fick en del fina saker. En flaska whiskey och Rockys 10-års bok för att nämna två. En god parfym och ett par böcker för att nämna fyra. Lisa fick en liten kompakt digitalkamera för eget bruk från mig, hon var kalasnöjd. Ricky var nog dock nöjdast. Han sa att jag var etta och tvåa på hans presentlista. Han fick Futuramaboxen samt en hög med xbox 360-spel från mig. Jag vet inte hur många gånger han tittade på dom grejerna de följande dagarna, men han var mäkta nöjd och det var kul.


Världens kanske just nu sötaste barn tittar på en av julklapparna...


... som hennes mor har svårt att bemästra. Familjen Ramsey investerade nämligen i ett Nintendo Wii. Vi spelade lite bowling på julaftonkvällen och det gick sådär för somliga... Lisa hade förtvivlat svårt att "släppa" klotet i bowlingen. Här är hon på väg in i tv:n.



Det vankades promenad på juldagen. Jag stod med en otålig Felix och väntade länge på tre barnvagnar...

På annandagen blev det hemfärd. Syrran med familj skulle till England. Jag åkte dock iväg först för att förlora en oskuld jag haft länge... Jag gick på bandy i Västerås med Lisas brors fru, Camilla, samt hennes son och pappa. Tyvärr har jag inga bilder av det, jag orkade helt enkelt inte ta med kameran. Men det var kul, mycket folk (nästan 6 000) och något jag förmodligen gör om.

Väl hemma kände jag att det var dags att ladda batterierna. Jag har varit jävligt trött på sistone. Mer än jag vågat erkänna för mig själv mer än "jag är lite trött nu". Jag känner fortfarande att jag är trött. Att jag inte helt ut kan slappna av från ledigheten, men jag försöker. Och det är rätt lätt när man har en söt dotter.


Jag tycker om att greppa tag i pappa, mer och mer!


Okej, det här kanske inte är den mest politiskt korrekta bilden men what the hell, man måste bjuda på sig själv. Det här är det ultimata beviset på att det går att kissa utan problem och samtidigt ta hand om ditt barn. Norah fick skumpa omkring i vår babybjörn under ett par timmar. Vilket var roligt för oss båda.


Dagen efter annandagen kom Paul (min bror) med familj förbi. De hade firat jul i Stockholm och jag fick tillfälle att bära runt Wilma, en oerhört söt, knappt sex veckor äldre kusin till Norah.

På kvällen sen fick vi besök av Stefan och Elena som hade med sig sina respektive, Ingela och Soheil. För er som undrar så är det kompisar från KPA Pension. Hur dom ser ut? Det är hemlighetsstämplat (återigen så åkte inte kameran fram med andra ord).


Pappa masserar Norahs ben så att hennes mastodontbajs (som gick ut på att trycka ut nästan två veckors innehåll) gick så smidigt som möjligt. Vi har faktiskt bild på hur det såg ut sen. Maila om du är intresserad! = )

Jag avslutar med några bilder på en liten sak som förgyller vardagen. En annan kille som förgyller dagen är förresten Kurre Katt. Han fick fira julen med en vecka på Öland och kom hem först idag. Otroligt glad och kelen av sig och otroligt trött. Mer bilder på honom nästa vecka (måste ge Jonas ett nytt skrivbordsunderlägg!).


Jag tycker om min pappa, även när han gör mig sepiafärgad.


Norah tittar på sin snuttefilt...


Sööööööööt!


Yuri Gagarin, släng dig i väggen!


Tänkte avsluta med den bästa presenten för den där julen jag minns så väl. För trots alla inslagna paket så kom jag ihåg att det var en grej som fick oss alla tokiga av glädje. En kopia av Star Wars, The return of the Jedi.
Tror att den VHS-kassetten gick på repeat minst 100 gånger under året som följde...
... oftast räcker det med väldigt lite för att man ska bli väldigt nöjd.

Eller hur?

måndag 22 december 2008

Julhälsningar!

Norah har varit på släktturné i de mörka skogarna i småland i några dagar. Vi hann med en hel del och om detta berättar vi mer om lite längre ner :)

Nu som bäst håller jag på med de sista förberedelserna inför jul. De sista julklapparna slås in, de traditionella julbrödet bakas och tvätten hänger på tork. Imorgon packar vi Hulken och beger oss till juliga Västerås där kusiner, faster, farbröder och farfar väntar på oss. Vår familjemedlem, Kurre Katt har redan begett sig för julfirande på Öland. Det var ett tårfyllt farväl imorse, en hel vecka ska han vara på semester och det är det näst längsta vi varit ifrån varandra.. Men vi vet att han kommer att ha det jättebra med sina kompisar, han älskar att busa i det stora huset :)

Nu passar vi på att önska alla en riktigt avkopplande och skön jul! Ta hand om varandra och kramas mycket!


Morbror Mattias, mormor och morfar hos gammelmorbror Ia.

Hos moster Camilla är det skönt att somna. Speciellt när hon kan så många fina sånger.

Bada i diskhon - tacka vet jag mina blåa lagun hemma :) Fast detta gick bra det med!

"Jag är skeptisk, kan du verkligen byta blöja morbor Fredrik?"

"Men vänta nu, hela bodyn behöver du inte ta av......"

Norah väntar på att knäcken ska koka klart så att gammelmorbor Ia kan hälla upp den i formarna.

Gammelmormor är rolig.

Morfar har stora och sköna händer att hålla i..

.. och i denna stora famn var det lätt att somna i :)

"Titta jag når ända upp till taket"

Världens bästa morfar.

GOD JUL ÖNSKAR NORAH!

söndag 14 december 2008

Tre flickor och en katt!

Det här blir, till skillnad från det senaste inlägget, ett kort inlägg. Klockan är söndag kväll, vi är lite snoriga och hängiga (iaf undertecknad) så snart väntar sängen. Men, först lite bilder. De tre 08-flickorna och en katt :)


"Näee då, lådan är inte för liten..

eller, jo kanske lite.. men desto skojsigare, förstår ni väl"

De tre 08-flickorna. Lea med mamma Alexandra, Norah med pappa Alex och Molly med pappa Tobbe

Ramona & Norah

"Vad håller ni på med där borta, är ni inte klara med fotograferandet snart"

"Okej, nu är vi lagom uttråkade"

fredag 12 december 2008

Stressiga december!

Varför ska årets mysigaste månad vara så förknippat med stress, fart och fläng? Varje år är det likadant. Och varje år tänker jag likadant; Nästa år ska jag ha handlat julklapparna klart när december kommer, nästa år ska jag inte ha så mycket inbokat i december, livet tar ju faktiskt inte slut efter nyår! Tvärtom, när januari kommer får man verkligen känna att man lever.. pengarna är slut och kroppen är minst lika slut den efter stressiga december, som ju är så mysig.. :)
Just nu sitter jag med Norah i mitt knä. Alex är iväg och spelar fotboll och Norah och jag har ägnat den senaste timmen åt att slå in julklappar, göra färdigt julkorten, tillverkat julblomgrupper och till det lyssnat på julmusik och haft levande ljus tända (vi har även låtsats att det snöat ute och vägrat lyssna till regnets smattrande mot fönstrena :) Norah är just nu jättetrött, men hon ska vara vaken ett tag till innan hon får somna. Har mamma och pappa bestämt. För ikväll vill föräldrarna ha fredagsmys, och helst barnfria :) Den senaste tiden har Norah nämligen blivit nattuggla, vid midnatt kan man höra en alltför pigg liten tjej ligga inne i sin säng, jollra och prata.. allt medan hennes föräldrar har svårt att hålla sig för skratt ute i vardagsrummet. Vi ska inte klaga, hon är så oförarglig och inte det minsta olycklig, däremot saknar hennes föräldrar egen vuxentid :) Idag har Norah bara haft en powernapp på en halvtimma sedan hon vaknade kl 10.00. Det är inte vanligt, men idag har det varit en hektisk dag. Först uträttade vi några ärenden på centrum, några julklappar inhandlades också. Sen var det dags för lunch innan vi begav oss in till Skanstull. Norah skulle få vara en stund på pappas jobb medan jag skulle få besöka frissan och bli ompysslad. Trodde jag jaa! För väl framme hos Alex jobb fick jag ett samtal från frissan som lät meddela att min tid måste ställas in då hon var tvungen att åka hem och ta hand om ett sjukt barn. Men, ingen sorg för det, Norah fick charma alla tanter på Alexs jobb och jag fick en behaglig shopping tur på söder, utan barnvagn :) Och vilken fart det gick med, nu minns jag hur enkelt livet var innan vi fick barn.. enkelt i den meningen att ta sig fram mellan och i affärer :) Men, all shopping i hela världen slår inte livet som förälder med barnvagn.

Vad har annars hänt denna vecka? I måndags åkte Norah och jag till kusinerna och faster Jessica i Västerås. Trots att besöket bara varade till onsdag så hann vi med en hel del. Kusin Ian är stormförtjust i Norah och vi hann inte innanför dörren förrän han hade dykt ned i vagnen och gett henne en puss på munnen. Urgoá Julia är minst lika förtjust hon i sin kusin. Och denna gång kunde man även se på Norah att hon uppskattar sina kusiner. Det är så roligt att se hur hon "pratar" med sina släktingar. På tisdagen hade vi en mysig dag hemma med eld i öppna spisen, lussebak och julmusik. Även snön föll utanför huset, riktig julstämning. Och skönt var att båda småttingar sov gott så jag & Jessica kunde ägna oss enbart åt Ian. Han bakade lusseormar och Jessica och jag hade tävling om vem som först fyllde en plåt med lussebullar, gissa vem som vann!? Nu ser vi framemot att få mumsa på dessa godsaker under julen som kommer att firas tillsammans.

Väl hemma igen har vi varit på vår andra träff med föräldragruppen. Vi är ett riktigt bra gäng, vi mammor är likasinnade, bor i samma område och har barn födda i samma månad - så vi har inte svårt att hitta samtalsämnen :) Norah har även badat i sina blåalagun med pappa och jag har införskaffat träningskort på Worldclass. Imorgon väntar besök hos frissan (hoppas) och glöggmys i Farsta. På söndag är det födesledagskalas i Segeltorp, mer om dessa händelser följer inom kort. Må så gott och låt inte decemberstressen äta upp er alltför mycket!


Mmmm.. pappas finger

.. är de bästa när tänderna snart är på G

Badfröken med shampoo i håret

Den bästa supporten

lördag 6 december 2008

Julgran, glögg och amerikafararna!

Idag har vi skådat Segeltorps finaste julgran, se och bedöm själva :-)


Hemma hos familjen Hedberg/Petersson bjöds det på blossa glögg och efter det smarrig hemmagjord pizza. Med oss ut till Segeltorp hade vi även med oss våra underbara vänner, amerikafararna :) Vi var alla väldigt glada att vi fick en stund med dem, denna sista dag på svensk mark och då många ville ses och drog i dem. Det uppskattas stort!

Malin och Norah

Jonas, Alex och Norah

Det var lite sorgligt att det nu kommer att dröja ett tag till vi ses igen. Vi är alla lite lessna i ögat, jaa även Kurre katt är sorgsen. Dock blev han glad att Jonas kom och hälsade på honom och fick kela en stund, ja även Malin med förstås. Vi kommer att sakna Er, big big BIG time...


Superpappan

Norah & Molly myser i superpappans knä

I afton har pappa och Norah myst själva då jag begav mig hem till en kollega och vän, Susanne på lite glöggmingel. Det var kul och skönt att vara på alldeles egna Norah-fria ben ett par timmar. Men när det var dags att dra hem ville jag be tunnelbaneföraren att gasa lite extra då jag snabbt ville hem till min lilla familj. Nu har jag sniffat Norah extra mycket i nacken, hon är som en drog den där ungen.

torsdag 4 december 2008

För ett kvartal sedan..

.. vred undertecknad sig i smärtornas smärta nästintill på väg att 'ge upp', min kära sambo kämpade febrilt och försökte på alla sätt och vis få mig att andas med smärtan så att svetten rann, eller rättare sagt flödade... Det var nog bara dagens födelsedagsbarn som hade det piano inne i magen i väntan på att få komma ut till världen. Nu är det ett kvartal sedan och tänk vad tre månader har gått fort...
Som en liten påminnelse hur det såg ut för exakt tre månader sedan..

Norah fem timmar

Norah, snart 100 dagar gammal..

Jaa, tänk vad tiden flyger fram. Ibland undrar jag om jag någonsin varit gravid, har jag det? Självklart har jag det, om inte annat så är vår tre månaders knodd ett levande bevis för det..

Igår var det förresten premiär. Norahs föräldrar var ifrån Norah under kvällen då det stundade julbord med utsikt över Stockholm. Givetvis gick det jättebra för Norah och hennes mormor och jag tror att även föräldrarna tyckte det kändes okej att vara ifrån sin skatt. Fast det klart, när vi kom hem och magen var sprängfylld med julskinka, prinskorv med mera med mera, Så var Norah-tarmen rejält tom.. vi fick verkligen hålla våra fingrar i styr så att vi INTE tog upp henne där hon så fröjdefullt låg och sov... Desto mer får vi krama henne idag.

måndag 1 december 2008

23 dagar kvar..

Mycket riktigt, det blev mat över trots den stora släktansamlingen. Så vad passade väl bättre än att bjuda över några bekanta och fira första advent med oss. Och för att visa Christopher vilken bra bekant han är (!) så visar vi här några av alla de bra bilder han tog..


Tobias med Molly & Sandra med Lea

Pappa är lik sin dotter :)

Lea

Sandra och Chris








Idag har Norah fått sin första vaccinspruta. Det gick galant. Väl hemma igen brakade det sen lös.. och det ordentligt.. L Ö S T. För er som inte vet så har Norah från att ha gjort nummer två varje dag sedan hon föddes, haft ett uppehåll sedan förra måndagen. En vecka alltså. Och på den veckan har en hel del samlats på sig. Det fick både Alex och jag ordagrant nöjet att beskåda i eftermiddag/kväll. Vi fick t.om bada henne två gånger, till Norahs stora glädje :) BVC-sköterskan sa i o för sig idag att bröstmjölk inte ger ifrån sig så mycket slaggprodukter och det är alls ingen fara att bebisar inte bajsar på ett tag, i vissa fall kan bebisar inte bajsa på en månad, och det är helt normalt. Men jisses, det kan ju vem som helst räkna ut; inte bajsa på en månad, shit vad det måste... Jaa nu ska vi inte gå längre än så. Vi rundar av här istället, om 23 dagar är det julafton!