tisdag 1 juni 2010

A grand day out

När herrens år 2010 lämnade maj och gick in i juni så gjorde den det utan Alex på sin arbetsplats (som är en förkortning för KolossaltPinsamArbetsplats). Nej, jag har inte gått på min långledighet över sommaren ännu. Det sker först den 11 juni. Men idag fick jag en försmak av vad sommaren kommer att bestå av. Utflykter och små hyss med Norah!

Föräldrar erbjöds nämligen en utflykt till Hågelby park i Tumba just idag. Det var inte jag sen på att haka på. Norah och jag snoozade ända till 8.22 innan vi klev upp (att vara morgontrött har uppenbarligen gått i arv) och 09.17 så drog vi iväg med förskolekompisen Theo och hans mamma Beatrice!

Vi var tidigt på plats. Sedan följde en dag med lite rutschkana, utelunch, glass och djurmatning.


I väntan på resten av skolkamraterna gungade Norah friskt på egen hand.


Och utforskade en gigantisk (nåja...) rutschkana.


Här uppnådde Norah en hastighet på ungefär 136 km/h innan hon dunsade ned i sanden.



Så småningom kom resten av Norahs förskola (majoriteten hade åkt buss). Efter rätt mycket lek i parken blev det lunchdags. Norah sonderade sina alternativ.

Hade Lisa fått bestämma så hade hon haft en buffé. Följande fann jag i väskan idag på morgonen:
* 1 burk bokstavskex
* 3 paket russin.
* 1 banan
* 2 clementiner
* 2 spröda kex
* 2 festis
och till detta tillkom:
* 5 pannkakor
* pasta med korv
* 1 burk med majs

Jag ringde upp och frågade lite förskräckt om hon hade fått för sig att vi skulle vara borta en vecka. Det är roligt att vara förälder för första gången.
Vi lämnade kvar en del = )

Norah var lite grinig likväl under förmiddagen. Vet inte om det var av ovanan att pappa var med och att kombinationen "pappa och jag gör allt" och "nu gör vi allt tillsammans på förskolan" inte riktigt kom i symbios eller trötthet. Efter en stunds rullande slocknade hon dock medan de äldre barnen fick köra runt i småbilar.
När hon vaknade väntade lite roligheter!


Walking on the streets of Sheepadelphia.


"En liten get!"


Norah var inte rädd för att mata djuren.


...Jag räknade alla fingrar efteråt. Alla tio fanns kvar.


"Ja Norah, den här geten är lik farfar!"


Norah tittar intresserat genom staketet (bilden tagen av en väldigt hjälpsam get)


"Pappa, kan inte vi skaffa en get hemma?"
"Nej Norah, vi har ju redan en gris"

Efter det här var det dags för glass! Och det här såg jag emot med viss form av skepsism. Norah är ingen större fan av sötsaker. I alla fall inte hittills. Men... ja, den här gången gick det ju ned.



"Nom..., nom..., nom..., hmmm..., det här var ju..."


"Inte så tokigt!"


"Glass är ju otroligt gott!"


Norah förklarar för sin förskolelärare Helena att glass minsann nog är det godaste som uppfunnits sedan någon kom på att kombinera kladd med en kaka.


Fokuserat smaskande.


Norah kikar på änder.


Och går modevisning med årets förskolefärg. Neongult (två andra förskolar fanns på plats så det fanns västar överallt).


Norah samtalar med förskolekompisen Arthur.


Och beundrar vattnet i den lilla fontänen mitt i Hågelbyparken.


Här plaskade hon och Theo så mycket att det fick bli ombyte av kläder. I synnerhet för lilla Theo som blev dyblöt.


"VATTEN!"

Sedan var det dags för hemfärd. Vi kom hem runt 15. Perfa smerfa. För Kurre väntade hemma och ville hemskt gärna gå ut i sitt nya förlängda koppel. Och Norah var nöjd med att ha varit ute under dagen. Nu är det läggdags, och en smått solbränd tjej längtar efter sängen!