Det känns ibland märkligt hur mina känslor totalvridits för julen. Jag minns en jul, jag tror det var 1984 eller 1985, när vi hade en julklappshög hemma som bara växte och växte och..., ja, växte. Den var helt enorm till slut och fick vår stora gran att se pinsam ut i jämförelse. Vi var många och vi såg fram emot julen. Jag minns att jag kände på julklapparna, skakade på dem och i vissa fall till och med försökte pilla upp pappret för att se vad som fanns därinne.
Det är svårt att sätta ord på ivern, förväntan och känslan av hur det var att se något sådant visuellt, varje dag, och veta att på den 24:e, då får du se vad det är för något. Vilket antiklimax.
Så känns det inte längre. December har snarare blivit en månad av stress de senaste åren. Varje helg är uppbokad långt i förväg. Jag blir glad över presenter men det är inte som så att jag går runt och blir halvt galen av vad som finns i paketen.
Nu låter det som om att jag klagar men så är det inte, jag har bara haft en väldigt nostalgisk känsla över hur det var förr denna julen. Förmodligen för att det är den första jag firar med mitt egna barn.
Norahs första jul firades utanför Västerås hos syster med familj samt med min pappa och bror. Det var mysigt, men dock jobbigt för vissa. Pappa var sjuk och Norah drogs med en obehaglig kikhosta och förkylning som krävde en hel del uppmärksamhet. Men utöver det så var det rätt bra! Bilder har vi förstås, som vanligt kan ni klicka på dem för att göra dem större:
Juldagsmorgon. Norah visar att Pampers, och så småningom något världskänt underklädesmärke, inte behöver leta efter en ny modell. Seriös blick, uppknäppta kläder och tummarna innanför blöjan. Seriöst, det blir inte bättre än så här!
Nom Nom Nom Nom Nom Nom Nom Nom Nom Nom Nom
Jag sitter med Ian och Norah på julafton och kollar på Madagascar 2. Ian var så uppspelt på julafton att han knappt klarade av halva filmen... Glajjorna på Ian? Visst är dom snygga?
Typiskt nog försvann min bror Ricky när tomten dök upp... märkligt nog var Rickys kompis, hunden Felix, väldigt fäst vid tomten. Ian hälsar försiktigt på mannen från Nordpolen.
Min systerdotter Julia får ett stort paket från Solna (med Nalle Puh inuti). Hon var sjukt intresserad. Av pappret.
Ian levererar ett glas must till tomten innan han åkte vidare. Pappa och syster Julia tittar på. Dessvärre kom Ricky in genom dörren bara ögonblick efter att han åkt. Han var givetvis djupt besviken över att ha missat honom.
Presenterna då? Jo, jag fick en del fina saker. En flaska whiskey och Rockys 10-års bok för att nämna två. En god parfym och ett par böcker för att nämna fyra. Lisa fick en liten kompakt digitalkamera för eget bruk från mig, hon var kalasnöjd. Ricky var nog dock nöjdast. Han sa att jag var etta och tvåa på hans presentlista. Han fick Futuramaboxen samt en hög med xbox 360-spel från mig. Jag vet inte hur många gånger han tittade på dom grejerna de följande dagarna, men han var mäkta nöjd och det var kul.
Världens kanske just nu sötaste barn tittar på en av julklapparna...
... som hennes mor har svårt att bemästra. Familjen Ramsey investerade nämligen i ett Nintendo Wii. Vi spelade lite bowling på julaftonkvällen och det gick sådär för somliga... Lisa hade förtvivlat svårt att "släppa" klotet i bowlingen. Här är hon på väg in i tv:n.
Det vankades promenad på juldagen. Jag stod med en otålig Felix och väntade länge på tre barnvagnar...
På annandagen blev det hemfärd. Syrran med familj skulle till England. Jag åkte dock iväg först för att förlora en oskuld jag haft länge... Jag gick på bandy i Västerås med Lisas brors fru, Camilla, samt hennes son och pappa. Tyvärr har jag inga bilder av det, jag orkade helt enkelt inte ta med kameran. Men det var kul, mycket folk (nästan 6 000) och något jag förmodligen gör om.
Väl hemma kände jag att det var dags att ladda batterierna. Jag har varit jävligt trött på sistone. Mer än jag vågat erkänna för mig själv mer än "jag är lite trött nu". Jag känner fortfarande att jag är trött. Att jag inte helt ut kan slappna av från ledigheten, men jag försöker. Och det är rätt lätt när man har en söt dotter.
Jag tycker om att greppa tag i pappa, mer och mer!
Okej, det här kanske inte är den mest politiskt korrekta bilden men what the hell, man måste bjuda på sig själv. Det här är det ultimata beviset på att det går att kissa utan problem och samtidigt ta hand om ditt barn. Norah fick skumpa omkring i vår babybjörn under ett par timmar. Vilket var roligt för oss båda.
Dagen efter annandagen kom Paul (min bror) med familj förbi. De hade firat jul i Stockholm och jag fick tillfälle att bära runt Wilma, en oerhört söt, knappt sex veckor äldre kusin till Norah.
På kvällen sen fick vi besök av Stefan och Elena som hade med sig sina respektive, Ingela och Soheil. För er som undrar så är det kompisar från KPA Pension. Hur dom ser ut? Det är hemlighetsstämplat (återigen så åkte inte kameran fram med andra ord).
Pappa masserar Norahs ben så att hennes mastodontbajs (som gick ut på att trycka ut nästan två veckors innehåll) gick så smidigt som möjligt. Vi har faktiskt bild på hur det såg ut sen. Maila om du är intresserad! = )
Jag avslutar med några bilder på en liten sak som förgyller vardagen. En annan kille som förgyller dagen är förresten Kurre Katt. Han fick fira julen med en vecka på Öland och kom hem först idag. Otroligt glad och kelen av sig och otroligt trött. Mer bilder på honom nästa vecka (måste ge Jonas ett nytt skrivbordsunderlägg!).
Jag tycker om min pappa, även när han gör mig sepiafärgad.
Norah tittar på sin snuttefilt...
Sööööööööt!
Yuri Gagarin, släng dig i väggen!
Tänkte avsluta med den bästa presenten för den där julen jag minns så väl. För trots alla inslagna paket så kom jag ihåg att det var en grej som fick oss alla tokiga av glädje. En kopia av Star Wars, The return of the Jedi.
Tror att den VHS-kassetten gick på repeat minst 100 gånger under året som följde...
... oftast räcker det med väldigt lite för att man ska bli väldigt nöjd.
Eller hur?
3 kommentarer:
Heja Lisa! Bowlingtekniken sitter som en smäck!! :-)
Pluspoäng till Ians brillor - hur cool kan man bli?!
Fina bilder, men toabilden hade jag klarat mig fint utan. Det räcker med den jag sett IRL så att säga... :-D
Håller med Malin om att det var väldit fina bilder! Måste dock inflika att blöjan på bilden är av märket Libero och inget annat.. ;-P
Vi ser fram emot morgondagen! :-)
(Jag dubbelpublicerar denna kommentar bara för att vara på säkra sidan):
Haha, ja, nyår i Solna får gärna bli en tradition framöver! Vad jag menade var att nyåret i självt aldrig varit en favorit hos mig, men om det alltid kan vara som förra året så är jag beredd att ändra mig :-)
Hoppas att ni får det trevligt imorgon, väntar med spänning på nästa bloggrapport! :-)
Skicka en kommentar